Winter is coming!
I helgen åkte jag (Joel) och Erika bort från den stora staden Oslo till det närmsta kalfjäll vi kunde hitta. Därför tog vi bussen till Noresund ca 10 mil från Oslo för att vandra uppe på Norefjell. Väl framme inser vi att det är en bra bit att gå upp till trädgränsen där den fina vandringen börjar. När vi försöker kolla upp om det går några bussar i rätt riktning så hittar vi istället en tjej som ska upp till skidanläggningen. Hon väntar på några kollegor som skall hämta henne med bil och vi kan klämma in oss i bilen med all packning om vi vill. Score!
En mil senare i uppförsbacke blir vi avsläppta, sjukt nöjda över att slippa gått hela den asfalterade bilvägen. Istället är det kanske 100 höjdmeter till trädgränsen och den fina vandringen kan börja!
Planeringen inför resan var inte så utförlig. Vi visste vilken buss vi skulle ta från Oslo och att det var kalfjäll dit vi skulle, Sen att någonstans på fjället var den högsta punkten och dit skulle vi. Så när vi hittat en pistkarta såg vi att Høgevarde var namnet på den högsta toppen, sen var det bara att följa den väl upptrampade stigen.
Enligt yr.no så skulle helgen bjuda på lite molnigt väder med 0-4 plusgrader och 4-6 m/s. I praktiken så blev det både kallare och mycket mer vind, motvind. När vi började spana efter en lunchplats med lä inser vi att det platta kalfjället är helt fel ställe för att hitta lä. Istället satte vi oss på en lämplig sten i blåsten och åt tjurigt våra mackor.
Efter lunchen konstaterade vi att det var minusgrader när vi lyckliga hittade is på en liten sjö. Inte långt därefter kom första snöflingan som träffade Joel i ögat.
När vi väl kom fram till de avlägsna topparna som vi siktat på bortom det platta fjället så inser vi att ingen av oss hade rätt nät vi gissade vilken som var högst. Istället hittar vi en stor fjällstuga och en lite sjö och bakom det höjde sig en liten topp. Förvånade över att det fanns en stuga på berget gick vi in och tog en kopp varm choklad.
Efter att vi fått tillbaka värmen och motivationen gick vi ut i kylan och blåsten igen för att gå den sista biten till toppen. På vägen dit hittade vi första stället med lä på hela dagen bortsätt från stugan. Inte nog med att det var lä på vägen till toppen det fanns också en lagom stor platt tältplats. Uppe på toppen börjar det komma små snöbyar som mest liknade myggsvärmar som kom mot en.
När vi fått upp tältet inser vi att det inte var helt vindstilla på vår fina tältplats när tältet bestämmer sig för att ta en flygtur. Men som tur var blev det ingen längre flygning och vi kunde säkra tältet ordentligt och börja laga middag.
När vi var mätta igen så gick vi in i tältet och kröp ner i sovsäckarna och sa god natt efter en fin solnedgång. Det blev en kylig natt och en tidig morgon för att få tillbaka värmen så fort solen gått upp. Andra dagen bjöd inte på den förutspådda solen utan istället ett tjockt molntäcke.
När vi ätit frukost och plockat ner tältet började vi gå hemåt igen. Halvvägs till skidstationen så tänkte vi testa en annan väg och tog därför en mindre stig som följden en bäck ner från fjället. Efter att ha gått på fel stigen någon gång nere i skogen kom vi ut till en liten by med grästak på fel sida av berget. Vi frågade efter närmsta vägen till busstationen, fick svaret att det var långt... men att vi kunde få lift. Sagt och gjort så kunde vi åka bli även på vägen tillbaka och slippa den tråkiga asfalterade vandringen.
Allt som allt var det en lyckad helg med stor kontrast från staden och jobbet.
