bergsget.se

Filmen är från folket i Penthouse, ja mer än så behöver man inte säga. 

Nu har det varit lite aktivitet här på bloggen, detta är inte för att vi inte åker längre utan snarare tvärt om. Det har varit mycket bra åkning de senaste dagarna. Men med den fina snön så lyckades Evelina missa en pist som hon föll ner i och bröt troligtvis ett revben. Skadestatistiken fortsätter att vara dyster men vi hoppas den vänder innan säsongen är över.

Över till det tidigare nu då, vi har inte uppdaterat bloggen för vi har gjort detta istället.

Nu har det varit lite aktivitet här på bloggen, detta är inte för att vi inte åker längre utan snarare tvärt om. Det har varit mycket bra åkning de senaste dagarna. Men med den fina snön så lyckades Evelina missa en pist som hon föll ner i och bröt troligtvis ett revben. Skadestatistiken fortsätter att vara dyster men vi hoppas den vänder innan säsongen är över.

Över till det tidigare nu då, vi har inte uppdaterat bloggen för vi har gjort detta istället.

Nu har vi för första gången sedan nyårsdagen fått ett ordentligt och efterlängtat dump. Inte nog med det så har Edvin och grannen Robin börjat åka igen efter skador vilket inneburit nytt pepp till lägenheten och en riktigt fin dag på berget.

Till helgen ska Joel tävla i Chamonix så då blir det en resa dit och vi andra hänger med som hejjarklack.

Per ska tillbaka och röntga knäet på måndag och få veta vad som är fel så vi håller tummar och tår för att det är så bra som möjligt.

Det har hänt en del sedan sist och eftersom vi haft mycket att göra så blir det mindre tid vid datorn och omvärlden får vänta. Förra veckan fick Edvin köras till sjukhus efter att han droppat en klippa och landade platt. Han vred då sitt högra knä och sträckte troligtvis några av ledbanden i knäet. Efter en dryg vecka på kryckor så börjar han nu bli bättre men han kan fortfarande inte åka någonting.

Edvin påväg till sjukhuset med hjälp av Erika.

I måndags var det tävling i freeride som gällde för lägenheten.  Männen i lägenheten ville förstås visa upp sig till varje pris så de var anmälda och klara. Dock kunde inte Edvin delta då han hoppade runt på kryckor och tävling var därmed ingenting att tänka på. Joel och Per var dock hela och peppade på att testa utmana andra om vem som var den bästa åkaren. I slutändan så gick det inte alls bra för någon i lägenheten.

Dessa två bilder kan sammanfatta tävlingsdagen för lägenheten.

Joel kraschade i landningen efter sin första klippa och sedan på den sista med. Han var inte alls nöjd med åket men han klarade sig ändå mycket bättre än Per som inte kom hela vägen ner. Per slog i en gren i uthoppet på sin första klippa just vid start och började då rotera i luften. Det resulterade i att han landade med ett utsträckt högerben och framåtvikt. Kraften av landningen gick då rakt ner i knäet och troligtvis så krossades minisken. Per blev liggandes och fick vänta på att en helikopter kunde hämta ner honom från berget och köra han direkt till sjukhuset. I början av februari ska han tillbaka till sjukhuset för magnetröntgen och då för vi veta vad som faktiskt har hänt med knäet. Till dess hoppar Per också omkring med kryckor tillsammans med Edvin och grannen Rasmus som slet av hälsenan i början av december. Det har med andra ord inte varit en så lyckad vecka med andra ord, men skam den som ger sig! Imorgon ska de hela personer i lägenheten upp och åka igen.

Nyårsedit from bergsget on Vimeo.

De senaste dagarna har bjudit på mycket nysnö och fortfarande lite folk i systemet. I helgen öppnade det fler liftar runt om i systemet men från Nendaz så öppnade endast en till stolslift vilket gör att vi fortfarande inte kan åka vidare till resten av liftsystemet. Men vad gör det när det kommer nysnö och skogen kring liften som går från husknuten är riktigt bra. Senare nästa vecka ska det bli sol enligt väderleksrapporterna och då hoppas vi kunna ta oss högre upp på berget för lite öppen åkning.

Här kommer ett kort klipp från dagen.

Nendaz forest riding from bergsget on Vimeo.

En ny säsong med nytt folk på bloggen! Kvar från förr blir bröderna Edvin och Joel som båda spenderat de senaste åren för snowboardåkningen. Joel tänkte ge sig på en ny vinter efter att ha krossat armbågen i februari. Han har nyligen opererat ut metallplattan och skruvarna från armen och väntar på att operationssåret ska läka innan åkningen kan börja igen

.  

Edvin och Joel.

Nya för i år blir Per, Evelina och Erika. Alla spenderade förra vintern i Chamonix och på så vis träffades vi. Det var Erikas första säsong efter att ha suttit fast i ekorrhjulet i Stockholm några år efter skolgången. Men efter en vinter i alperna blev abstinensen under sommaren för stor för att inte åka ner ett år till.

Per och Evelina har innan vintern i Chamonix spenderar två vintrar i Åre. Där lärde de sig att pudersnö inte är den enda snön som är rolig att åka och att danskar inte borde stå på skidor.

Så detta är då bloggens nya ansiten detta året.

Från vänster: Per, Erika och Evelina

Nu har vintern kommit tillbaka igen och de senaste dagarna har det kommit mycket snö i större delen av Sverige. Nu när vintern kommit så åker vi söderut men inte mot värmen. Per och Evelina åkte i måndags från Uppsala söderut mot alperna eller närmare bestämt Nendaz. Joel och Erika planerar att åka på fredag. Edvin redan är nere i Solothurn i Schweiz och jobbar där fram till nyår men kommer att äta snö p helgerna.

Geten

Geten är fortafande vid liv efter att ha varit när skroten mer än en gång vi får se hur länge det varar...

Nu är det inte många veckor kvar innan vi åker mot alperna. Men redan nu så börjar det komma snö på sina håll runt om i Europa. Detta är både sjukt kul och bittert på samma gång när skidorna och brädorna fortfarande är nerpackade för sommarförvaring långt borta. Men då finns det bara en sak att göra, drömma sig tillbaka till tidigare snöfall och peppa inför kommande. Så här kommer en kort summerande film från förra säsongen så hoppas vi på ännu en vit vinter.

I helgen åkte jag (Joel) och Erika bort från den stora staden Oslo till det närmsta kalfjäll vi kunde hitta. Därför tog vi bussen till Noresund ca 10 mil från Oslo för att vandra uppe på Norefjell. Väl framme inser vi att det är en bra bit att gå upp till trädgränsen där den fina vandringen börjar. När vi försöker kolla upp om det går några bussar i rätt riktning så hittar vi istället en tjej som ska upp till skidanläggningen. Hon väntar på några kollegor som skall hämta henne med bil och vi kan klämma in oss i bilen med all packning om vi vill. Score! 

En mil senare i uppförsbacke blir vi avsläppta, sjukt nöjda över att slippa gått hela den asfalterade bilvägen. Istället är det kanske 100 höjdmeter till trädgränsen och den fina vandringen kan börja!

Planeringen inför resan var inte så utförlig. Vi visste vilken buss vi skulle ta från Oslo och att det var kalfjäll dit vi skulle, Sen att någonstans på fjället var den högsta punkten och dit skulle vi. Så när vi hittat en pistkarta såg vi att Høgevarde var namnet på den högsta toppen, sen var det bara att följa den väl upptrampade stigen. 

Enligt yr.no så skulle helgen bjuda på lite molnigt väder med 0-4 plusgrader och 4-6 m/s. I praktiken så blev det både kallare och mycket mer vind, motvind. När vi började spana efter en lunchplats med lä inser vi att det platta kalfjället är helt fel ställe för att hitta lä. Istället satte vi oss på en lämplig sten i blåsten och åt tjurigt våra mackor.

Efter lunchen konstaterade vi att det var minusgrader när vi lyckliga hittade is på en liten sjö. Inte långt därefter kom första snöflingan som träffade Joel i ögat. 

När vi väl kom fram till de avlägsna topparna som vi siktat på bortom det platta fjället så inser vi att ingen av oss hade rätt nät vi gissade vilken som var högst. Istället hittar vi en stor fjällstuga och en lite sjö och bakom det höjde sig en liten topp. Förvånade över att det fanns en stuga på berget gick vi in och tog en kopp varm choklad. 

Efter att vi fått tillbaka värmen och motivationen gick vi ut i kylan och blåsten igen för att gå den sista biten till toppen. På vägen dit hittade vi första stället med lä på hela dagen bortsätt från stugan. Inte nog med att det var lä på vägen till toppen det fanns också en lagom stor platt tältplats. Uppe på toppen börjar det komma små snöbyar som mest liknade myggsvärmar som kom mot en.

När vi fått upp tältet inser vi att det inte var helt vindstilla på vår fina tältplats när tältet bestämmer sig för att ta en flygtur. Men som tur var blev det ingen längre flygning och vi kunde säkra tältet ordentligt och börja laga middag. 

När vi var mätta igen så gick vi in i tältet och kröp ner i sovsäckarna och sa god natt efter en fin solnedgång. Det blev en kylig natt och en tidig morgon för att få tillbaka värmen så fort solen gått upp. Andra dagen bjöd inte på den förutspådda solen utan istället ett tjockt molntäcke. 

När vi ätit frukost och plockat ner tältet började vi gå hemåt igen. Halvvägs till skidstationen så tänkte vi testa en annan väg och tog därför en mindre stig som följden en bäck ner från fjället. Efter att ha gått på fel stigen någon gång nere i skogen kom vi ut till en liten by med grästak på fel sida av berget. Vi frågade efter närmsta vägen till busstationen, fick svaret att det var långt... men att vi kunde få lift. Sagt och gjort så kunde vi åka bli även på vägen tillbaka och slippa den tråkiga asfalterade vandringen.

Allt som allt var det en lyckad helg med stor kontrast från staden och jobbet.